Diet Coke Blues

October 28, 2010

I shouted out, Who Killed the Kennedys

Den låten är så himla sjuk. Det är så svårt att hitta en låt som man kan verkligen känna inom sig, få huden att rysa till och sjunga till den perfekt.
Sympati för djävulen, mmm get down! Vad den är perfekt. Texten är så himla genomtänkt och legendarisk. Jag fattar bara inte, hur gör man en sådan låt? Det finns inte ens artister idag som klarar av att göra sånhär bra musik. Men Sympathy For The Devil är nog en av världens råaste, bästa,starkaste och snyggaste låtar. Låtar kan direkt inte vara snygga men tro mig den här är det. Det finns en liten snutt då Mick sjunger, jädrans vad jag ryser till då:

Just as every cop is a criminal
And all the sinners saints
As heads is tails
Just call me Lucifer
'Cause I'm in need of some restraint

So if you meet me
Have some courtesy
Have some sympathy, have some taste
Use all your well-learned politesse
Or I'll lay your soul to waste, mmm yeah
Pleased to meet you
Hope you guessed my name, mmm yeah.  


Klicka här för att lyssna på den,  fast med neptunes remix. Greeejt!

No comments:

Post a Comment